Crosspremiär

I onsdags hakade jag ner min vintercross från väggen, slängde av dubbdäcken och monterade av skärmarna. På med ett par andra hjul och ett par crossdäck. Det var första gången Meridan hade crossdäck sedan jag lyfte upp den ur lådan, dagen innan första Oetzin förra året. Jag och förberedelser hänger inte riktigt ihop.

Provturen fick bli på lördagen, de 32km hemifrån Kungsängen ut till Kärsön där Vallhall crossen skulle köras. Jag höll på att krascha vid Brommaplan då jag inte fick loss skon ur höger pedalen, fjädrarna hade rostat ihop av saltet från i vintras.

Jag tiggde till mig lite olja av Thomas i Cykloteket-tältet och lossade fjäderspänningen så mycket det bara gick. Nu satt jag bara stenhårt men med lite vilja så kunde jag komma loss.

Jag var anmäld till rookieklassen, Super Speczial klasse, sportklassen på MTBspråk. Jag fick duktigt med stryk i tävlingen men det var kul. Det kommer att bli fler crosstävlingar och då ska jag ha pedaler som går att klicka ur i farten och ett grövre mönstrat bakdäck. Det blev slirigt i leran, att stå upp var inte att tänka på. Jag slutade 12a av 20 startande och klarade mig från att bli varvad men fick varva ett par tre stycken. Det var fler än jag som var utanför asfalten för första gången.Jag i sandlådan. Foto: Patrik Skolling Möller

I den riktiga tävlingen hade Magnus Darvell lekstuga och skaffade sig en stor ledning med ett imponerande ryck redan på första varvet. Svenkemästaren till lika Northwave CX-cup ledaren Jens Westergren slutade tvåa tätt följd av Mattias Nilsson och Mikael Salomonsson.Magnus Darvell leder stort

Den jagande gruppen tog inte in någon tid

Jag vet inte vad som krävs för att ordna ett litet öltält, lite grillad korv och burgare men det hade varit väldigt trevligt med lite sånt på tävlingsområdet och det skulle locka lite mer publik. Jag hade en egen liten hejarklack på plats, dom, precis som jag, var smarta nog att själv bära med sig ett par belgiska öl.Tävlingsområdet på Kärsön

Det är jobbigt med cross


Och så lite från proffsvärlden:
Idag bröt Cadel Evens sitt kontrakt med Silence-Lotto, ett år innan kontraktet skulle ha gått ut. Evens nya lag blir det storsatsande BMC-Racing team som bland annat rekryterat cyklister som Alessandro Ballan, George Hincapie, Karsten Kroon och Marcus Burghardt. Jag trodde nog att de skulle nöja sig med att satsa på inbjudningar till vårklassikerna men det är tydligt att de siktar högt, mot Tour de France. Men vem ska hjälpa Cadel i bergen?

Det är just uppbackningen i bergen som Evens klagat på i Silence-Lotto som till 2010 förstärkt laget med Daniel Moreno, en duktig klättrare som bland annat har en top10 placering från årets Vuelta under sitt bälte. Sedan tidigare har också Lotto Matthew Lloyd och Jurgen Van Den Broeck under kontrakt, båda klättrare utav rang. Nu hamnar han i ett lag som nästan helt saknar bergscyklister.

En annan fråga är om laget kommer till Tour de France. De måste förlita sig på en inbjudan av ASO som ibland är riktigt långsinta. BMC racing team har nämligen samma lagledning och ett par sponsorer kvar sedan Phonak eran då Landis blev ifråntagen segern p.g.a. ett positivt dopningsprov för testosteron. Time will tell.

2008 Bergsgetensår

De stora tourerna har brutit sig ur ProTour(PT) och bildar nu en egen serie som kallas Grand Tours(GT) där även klassiska tävlingar som bland annat Paris-Nice, Milano- San Remo och Paris - Roubaix ingår. Det här betyder att det internationella cykelförbundet(UCI) inte kommer att ha någon makt över vilka lag som kommer till start. De 18 PT lagen som varit garanterad en startplats måste nu förlita sig på arangörens ger dem en startplats. På de stora etapploppen kommer det att vara 20lag till start.

Även om det störrsta lagen inte längre är garanterade en startplats så kommer GT att vara den nya huvudcirkusen för cykelsporten. Ordningen på tävlingarna kommer att vara den samma som tidigare år, Girot, Touren och Vueltan. 2008 kommer en bergsget att vinna alla de stora tävlingarna trotts att Girot har fler antal temopkilometer än tidigare. Sorry Evens, Leipheimer och Menchov, 2008 är inte erat år. 2008 tillhör dem som gillar när bergetstoppen skymmer himlen, Sastre, Riccó, Andy Schleck, Cunego m.fl. 2008 är ert år.

Giro d'Italia börjar med ett lagtempo i Palermo. Under tävlingen ska cyklisterna också ta sig igenom två tempoetapper på 36 respektive 24km och ett 14km långt bergstempo uppför Plan De Corones.



The Queen stage(etapp15): Berg på berg på berg. Ingen vila ingen ro. Pentacchi kommer inte att gilla etapp 15. Dagen börjar uppför och den kommer att sluta uppför. En perfekt etapp för cyklister som Leonardo Piepoli, Simoni och Riccó.

The King stage(etapp20):

Mer klassisk än den 20:e etappen i 2008 års giro är svår att hitta i Italien.

Dagen börjar med 70km slätåkning innan klungan når foten av Passo di Gavia, en klättring på 18,9km och snittlutning på 7,2%. Efter en följande nerförskörningen når man nästa klassiska stigning, Passo di Mortirolo, 12,8km lång med en snittlutning på 10,3%, nerförskörningen efter toppen är mycket svår och går på smala vägar.

Slutsegrare 2008 blir något överaskande Riccardo Riccó.

Tour de France 2008 har en varierad bansträckning men jag kommer att sakna prologen. Här kan det bli ett konstigt startfält med en gissningsvis 15 PT-lag, Slipstream och fyra franska smålag.

The Queen stage(etapp 10):

I touren liksom i girot har man under 2008 valt att ta med flera klassiska stigningar som är välkända av både cyklisterna och publiken. Både Queen och Kunga etappen består av stigningar som varit med många gånger tidigare. Etapp 10 startar i Pau som har hållit etappstarter 61 gånger tidigare och målgång sker uppe på Hautacam efter en 17,3km lång stigning med en snittlutning på 6,8%. För att komma till Hautacam måste cyklisterna först ta sig uppför Col du Tourmalet som är 17,7km lång och har en snittlutning på 7,5%.

The King stage(etapp 17):

Målet är beläget uppe på toppen av Alpe-d’Huez som använts som mål 25 gånger tidigare i Tour sammanhang. Innan den sista stigningen börjar så kommer cyklisterna att passera än av tourens högsta punkter Col du Galibier på 2645meters höjd över havet, efter en lång nerförskörning som enbart bryts av den lilla knixen uppför baksidan av Col du Télégraphe kommer man till Col de la Croix de Fer. Snabbast uppför den 13,9km långa 7,9% branta stigningen uppför Alpe-d’Huez är Damiano Cunego som var tvåa här 2006. Ingen kommer att slå Marco Pantanis rekordtid från 1997 på 37min och 35sek i år häller.

Slutsegrare 2008 blir Damiano Cunego.

Vuelta ciclista a españa 2008 är också klättrarnas tävling, en av de svåraste stigningarna som använts i etapplopp de senaste 20åren finns med i 2008års upplaga, Alto de L’Angliru. Som vanligt är det få tempokilometer i Vueltan.

The Queen Stage(etapp 8):

Fyra katigoriserade stigningar, en andrakategori, två första kategori och en utanför kategori. Under etapp 8 passerar man den högsta punkten under Vueltan Puerto de la Bonaigua på 2070meter över havet.

The King Stage(etapp 13):

Här kommer cyklisterna att få ta sig ann den svåraste stigningen under 2008års GT, Alto de L’Angliru. Målgången på etappen är belägen nära L’Anglirus topp. Stigningen har bara använts tre gånger tidigare och är på sina brantaste ställen 23,6% och en snittlutning på 9,6%. Det kommer att bli 12,9km slit uppför.

Slutsegrare 2008 blir Alejandro Valverde.