söndag 30 augusti 2009

Glasriketresan

I lördags så cyklade jag Glasriketresan med start och mål i småländska Kosta. Jag, Danne, Johan och Patrik hade bilat ner kvällen innan. Åsa och Henrik åkte ner på eget håll. Det hade varit en trevlig tillställning om det inte hade stått en vägarbetsskylt i vägen. Det var inte riktigt så många cyklister till start som jag trodde att det skulle vara.
Patrik, Johan och Åsa innan start i Kosta.
Motionsgruppen innan start.
Endel motionärer hade smugit sig in i eliten och proffsens startled.

Efter bara 8km så kraschades det. Jag tror att det berodde på de många ”nybörjarna” som kunde följa med tätgruppen då det inte gick så snabbt i starten. Någon glömde helt enkelt att varna för en skylt som stod ute på asfalten. Jag låg fint inbäddad i klungan när folk började falla runt mig. Själv klippte jag den nu välta skyltens fot med framhjulet och fick en flygtur och landning välvärdig ett RyanAir plan. Som tur var flög jag så pass långt så jag landade i diket. Det gick inte riktigt lika bra för dem som gled på asfalten. Själva vurpan i sig var inte så farlig, det var cyklisterna och cyklarna som damp ner ovanpå mig som gjorde ont.

Jag reste mig upp när det kraschats klart runt mig. Det såg ut som om det gått riktigt illa för en kille i Saxo Bank-kläder, jag tror att det var han som fällde skylten. Troligtvis så gick hans nyckelben. Jag trasslade ut min cykel ur röran och tryckte tillbaks flaskorna i ställen. Jakten på klungan började. Fältet sprack av totalt vid vurpan. Jag fick ganska snabbt en svans med ett tiotal icke dragvilliga cyklister på min rulle. Jag trampade på i några kilometer tills vi nästan var ikapp en större grupp, då attackerade två tomtar från min rulle och spurtade ikapp. Jag hade inte riktigt bena just då för att följa med. Robban(?) löste av mig i front och vi slet oss ikapp. Det visade sig att det var gruppen där resten av mitt resesällskap hade hamnat i, Åsa, Johan och Patrik var alla med här. Jag stod över några förningar innan jag började hjälpa till med dragjobbet igen. Efter någon mil såg vi svansen på karavanen bakom tätgruppen.

Samma två tomtar attackerade ikapp igen. Jag och de andra nötte oss in i karavanen där jag hittade en bra rulle att följa upp i klungan. Det är inte varje dag man ligger på ett Pro Tourproffs rulle. Det var dock bara kortvarig hjälp. Strax innan dagens första spurtpris gick det helt enkelt för fort i klungan och jag släppte. Jag väntade in tre cyklister och vi jagade på tillsammans och kom ikapp den ena cyklisten efter den andra. Vissa kunde följa med oss men andra hade bränt sig och föll bara rakt igenom.

Små slingrande vägar.
Vägarna var kanonfina och vi rullade på i ganska bra fart in på det första gruspartiet. Där sprack vår grupp av och jag och en annan kille gick lite snabbare än de andra. Mitt vänstra lår började strula i slutet av gruspartiet. Jag vet inte om det var för att jag hade landat på något eller något som landat på mig. Ramen hade också fått sig en duktig smäll av en cykel som damp ner ovanpå den. Polar mätaren fick sig också en redig kyss i vurpan men den fungerade. Magneten i framhjulet var dock borta så jag visste inte riktigt hur långt vi hade cyklat.

Jag hade inte bråttom längre och stannade i en depå för att fylla på sportdryck. Patriks grupp kom ikapp och jag väntade på att de skulle fylla sina flaskor. Vi rullade vidare mot Kosta och slutet av den första av två loopar. Jag klev av vid varvningen.
Ganska snart så passerade Åsa på sin jakt mot segern i damklassen som hon också knep.

Johan bröt också han vid varvning, bristande energi.

Danne, jag och Johan rullade bort till sista depån som låg vid dagens sista grusparti.
Christoffer Stevensson(Capinordic) leder Thomas Lövgren(Cykelcity). Lövgren skulle senare stå som segrare efter att Stevensson blivit deplacerad till andraplatsen efter protester och jurybeslut.

Alexander Wetterhall(MagnusMaximusCoffee) jagar tätduon men slutar trea.

Två killar från Kalas blir pacade av sin egen servicebil genom de sista gruspartiet, fult kört.

Henrik gör ett av få ingripanden i servicedepån.

En sliten Patrik stannar till i depån för att få en flaska sportdryck.

En spräckt Polarklocka.

En sprucken(?) ram, den knäpper och knakar olustigt när jag står upp.

Förutom de materiellaskadorna så gick det bra. En ram, pulsklocka, framväxel och en storklinga får räknas som förbrukade. Själv är jag bara lite skrapad och har ett par blåmärken.

Jag skulle vilja tacka Per Edgren mfl på velo.se för en fin tävling. Det behövs lite finslipning men Glasriketresan kommer att bli en riktig höjdartävling. Jag kommer tillbaka till de smålänska skogarna nästa år igen.

måndag 24 augusti 2009

Ute i mörkret

Jag tog en liten kvällsrunda, mest för att trampa ut benen lite. Det blev en kort liten runda på ca 55km över Bålsta, Krägga, Varpsund och Håbo-Tibble. Det blåste lite när jag startade men det mojnade snabbt. Jag testa en ny baklampa också, sjukt bra sken. Jag hoppas bara att batteritiden är bra, då är det en vinnare. Nu är det som det brukar igen, mörkt när jag tränar. Så är det när man jobbar butikstider, mörkret går inte att komma ifrån om man inte vill börja nöta trainer redan nu.

Det var vindstilla vid Bro/Bålsta golfklubb.

Sammanbiten cyklist.

Ett försök att fota hur bra baklampan är, tyvärr är inte kameran så bra. Det var mer rött ljus än i Red light district.

söndag 23 augusti 2009

Fikarunda

Jag tror den titelen finns med ett par gånger tidigare men det skadar inte. De bästa runderna är alltid fikarundorna, ryckigt och ojämt tempo som kan knäcka den starkaste. Skyltspurtar och nästintill en liten tävling om vem som kan dra längst och hårdast. Jag tror att Danne knep någon sorts totalseger i dag. Men han floppade totalt på fikat i Alsta, tappade tårtan. Vilken amatör!
Vi rullar på och snackar skit i solen.
Johan, Niklas och Anders i medvinden.

torsdag 20 augusti 2009

Kvällsrunda

Jag rullade iväg en sväng efter jobbet, ut i medvinden. Det blåste på bra och det var lätt att hålla farten uppe. Vid UBRF mötte jag tre tröttare cyklister påväg hemåt i motvinden. Danne och tvågånger Patrik.

Solen försvann snabbt efter Bålsta.

När jag kom till Skoklosteravfarten var det dax att slå på lamporna, i går fick jag slå på dem redan vid Wij.
Spöke?

Det blev bara mörjare och mörkare, precis som det brukar bli på kvällen. Uppe på I1 lekte de krig och det var fullt med grönklädda småmänn ute i mörkret. Idag fick jag ingen bandvagn att ta rygg på som igår, det hade varit skönt i motvinden.

Precis efter millitärområdet så blir vägen upplyst, ganska skönt eftersom jag inte hade Dinotten med mig utan bara en CatEye diod som ger en lite för smal ljusbild när det är riktigt mörkt.

tisdag 18 augusti 2009

Trött och less

I fredags vaknade jag med träningsvärk i mage och axlar utan att ha tränat. Konstigt. På kvällen blev träningsverken lite värre, ett gäng KBCKare orsakade diverse gapskratt på LB.

I söndags höll jag bokstavligt talat på att flyga av vägen när jag tränade. Varför är det alltid sidamot när jag cyklar själv? Sidamot är värre än regn.

Igår sket jag i att träna och låg på soffan med en Bruichaddich och lyssnade på Elvis och i dag var jag upe före tuppen, strax innan 4 för att åka till Skeppshult och köpa in cyklar för nästa säsong. 90mil och ett par hundratusen senare är jag hemma igen, träningen får vänta tills imorgon. Jag har pumpat däcken iaf.
Förra söndagen var det Ride of Hope, en cykeltävling eller rättare sagt en cykeltur till förmån för Barncancerfonden. Vädret var kanon och mycket trevligt folk slöt upp. Jag skulle tippa att vi var runt 250 cyklister som rullade från Uppsala till Stockholm. Den enda floppen var att "snabbgruppen" snittade en bit under 30km/h, förra året låg vi på dryga 40km/h till uppsamlingen för den gemensamma målgången.
Jag fick tom banningar för att jag drog för hårt, det har aldrig någonsin hänt tidigare. Även om det inte är en tävling på någotsett så anser jag att en snabbgrupp måste kunna hålla 30+, speciellt när det finns fler grupper att välja på. Det som höll mitt humör uppe var just att det var för den goda sakensskull. Det börjar bli dax att byta bromsklossar :) Dagen avslutades perfekt med en veteöl, eller kanske två innan jag och Danne cyklade hem. Vi passade på att köra lite grusväg med racerhojarna inför Glasriketresan. Då blir det tävling iaf.
Är det Nypan eller fotografen som är ur fokus?

tisdag 4 augusti 2009

A great day to ride!

Jag låter nästan bilden tala för sig själv. Jag såg knappt ett jotta när det var som värst, tur att jag tänkte på att ta med mig belysningen, bilisterna kanske såg mig. Allt som började så bra, 22grader och kvällssol och sen kom dimman.

måndag 3 augusti 2009

Sista veckan i Juli

Här kommer några bilder från sista veckan i Juli. Regnbilderna är bortplockade så att det ska se lite sommrigare ut.

Skokloster fälten

Inspanad av en älg utanför Sigtuna

Våffla på Våfflan i Sigtuna

Våffla hos kullorna på Kompaniet i Orsa.

I den riktiga Finnmarken lutar det alltid uppåt.

Dax att se upp för andra saker än Hollänska husbilar.

Jag i Emådalen, Orsa Finnmark.

Nuförtiden passerar det bara ett tåg om dan på inlandsbanan.

Påväg uppför Grönklitts brantaste del.

Utsikten från Grönklitts topp med Orsasjön och Siljan i bakgrunden.